Vem tar hand om Kalle nu?

Jag har fått en del frågor om Kalle nu när jag flyttat upp till Göteborg på ”riktigt” (får man väl säga då jag har mitt egna och vi köpt lägenhet nu) så tänkte att jag tar och berätta allt för er i ett inlägg! Har ett alldeles för långt svar för att svara på det över en kommentar också haha. Bilderna i inlägget togs i januari när vi äntligen hade fått lite snö<3

Ni som följt mig länge och vet min och Kalles historia vet nog att beslut gällande Kalle alltid är de svåraste besluten i hela mitt liv. Jag vill helst att han bara hade kunnat vara med mig i resten av mitt liv, vid min sida enda tills jag är gammal, men det går ju inte. Så att ta detta beslutet att han inte ska följa med mig när jag flyttar från Karlshamn har varit så otroligt jobbigt, svåraste beslutet jag någonsin behövt ta. Vi visste redan när vi köpte honom 2012 att han hade kommit till sitt forever home, både till mig/oss och till det stallet/staden han bor i. Han kommer aldrig säljas, aldrig. Eftersom jag redan visste det så tidigt så började jag också tidigt förbereda mig på att jag en dag kommer behöva lämna honom och eftersom Göteborg har varit en dröm så pass länge så visste jag att det skulle ta några timmar att komma hem till honom. Jag hade aldrig kunnat ha med honom upp hit pga ekonomin, tiden, motivationen, intresset och Kalles mående, han hade aldrig trivts här uppe, ingen storstadskille hehe.

I början så grät jag bara jag var borta en vecka från honom, när vi var på semester i Österrike till exempel haha. Nu är det inte riktigt så längre utan jag har bearbetat och som sagt förberett mig för att flytta ifrån honom. Han är mitt absolut allt och jag är SÅ otroligt rädd om honom, om hans personlighet, om hans hälsa, om hans psyke, allt. Jag saknar honom varje dag och jag ser både bilder och videos av honom varje dag, det gör mig så glad samtidigt som jag saknar honom så mycket ibland så det gör ont. Mamma facetimar honom minst 5 dagar i veckan typ och det är jag så tacksam över, jag får vara med honom varje dag fast på avstånd<3

Vem tar då hand om honom? Det gör min mamma majoriteten av tiden. Har en tjej som rider honom någon dag i veckan men annars tar mamma hand om honom och då rider hon max en dag i veckan, annars går hon ut med honom, longerar eller leker. Har nära kompisar som också kan rida honom ibland och en som verkligen känner honom ska nog också ta honom en gång i veckan. Om han blir riden tre gånger i veckan så är det precis lagom (när jag var/är hemma så rids han max fyra gånger i veckan, så blir inte så stor skillnad). Han fyller 21 år denna våren så han behöver inte samma motion som innan. Även så prioriterar jag mer att man umgås och gör saker med honom som han tycker är roliga än att rida, därför jag också drog ner på ridningen och gjorde mer saker från marken. Han är kort och gott i goda händer hos min mamma då hon känner Kalle och vet hur jag behandlar och tänker kring honom, trots att vi inte har riktigt samma tankesätt när det gäller hästar.

Det är inte jättelätt att hitta någon som passar mina ”krav” på människa till honom eller som jag ser att han klickar med. Många som rider vill kanske hitta någon medryttarhäst som de kan rida på banan, dressyr, hoppning, tävla osv. Kalle är inte den hästen. Man kan absolut ge sig ut på långritter barbacka med flera kompisar, det älskar han! (Och det tycker jag är roligast när det kommer till ridning haha) Han älskar att racea och hoppa ute i skogen. Men han kräver ändå en orädd ryttare som förstår honom och lyssnar på honom. Han är världens snällaste och har haft flera yngre som ridit honom och även en handikappad som red honom någon dag i veckan en hel sommar. Men han är så mycket mer än det och har så mycket personlighet (och envishet..) och andra saker att säga till om och det vill jag att han ska få säga. Här har jag skrivit mer om Kalles personlighet och vår relation. Så det är så mycket mer än ridning som gäller om jag ska hitta en medryttare som har honom flera dagar i veckan..

Jag försöker komma hem titt som tätt, precis som innan! Allt beror på vad man har planerat och nu med pandemin är det ju som det är, dock är det lättare nu då vi har distansundervisning. Jag ska troligtvis hem helgen v9 då vi hade lite annat planerat hemma som jag gärna är med på och min lillebror fyller 18 år (och min lugg behöver klippas haha). Längtar så efter att få träffa honom och hoppas han är taggad på att leka och trixa. Det har jag märkt att han verkligen vill visa när jag kommer hem<3

14 reaktioner till “Vem tar hand om Kalle nu?”

  1. Men alltså att ni facetimear är 100% det gulligaste jag sett hihi ❤️ Så fint att ni kan hjälpas åt så och wow så fina bilder med snön ❤️ Kram

  2. Kan inte ens tänka mig hur jag skulle klara mig utan Soppan! Håller med om att det absolut är skönt att få en paus och göra annat (särskilt på vinterhalvåret!!) men skulle aldrig någonsin kunna sälja henne! Hon stannar hos mig för alltid <3

    Ps. Superfina bilder som vanligt! Önskar Soppan inte vart skadad när vi hade snö här, har inga ordentliga bilder på henne i snön sen typ 2014 haha!

    Kram

  3. Vilket roligt inlägg och tack för svar, vet att jag undrade om de 🙂 så otroligt fina bilder på fina Kalle! Och va bra att du har människor som tar hand om honom och som du litar på! Förstår att det var ett tufft beslut! ❤️

  4. Så skönt att han får stanna kvar på sin trygga plats och att din mamma har möjlighet att ta hand om honom nu när du flyttat. Vilken lyx ändå😍

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.