Ja det kan ni väl inte ha missat direkt? Det är sällan jag som ber honom att le på bilderna, det är helt hans eget val! Ibland ber jag om det men han vet vad som gäller när jag tar fram och ska fota, speciellt med mobilen hehe.
När han kastar iväg saker (hatkärlek hehe)
Ja Kalle älskar att ta tag i saker och kasta iväg dem.. han står oftast löst när jag gör iordning honom och det händer då och då att han kastar iväg sin ryktväska så allt flyger ut<3 Hatkärlek till denna som sagt men jag tycker samtidigt det är så sött hehe. Jag har aldrig uppmuntrat honom till detta eller gett honom godis för det! Han kan ett trick “Plocka upp spöet” men det har jag endast lärt honom med ett spö och då plockar han upp spöet och ger det till mig, inte kastar och vi gör det tricket såå sällan haha.
När han snällt står och väntar på sin mat
Kalle är ju då extremt väluppfostrad när det kommer till när de ska få mat. Han står snällt och väntar på sin tur varken sparkar eller är sur. Han gnäggar oftast när man kommer in på kvällsfodringen (han är väldigt pratsam) och kanske går ett varv i boxen för att han ska ställa sig och kissa på rätt ställe (väldigt rumsren haha) innan maten.
När han alltid hälsar och pratar med mig när jag kommer till hagen/boxen
Som jag skrev i förra punkten så är han väldigt pratsam. Han gnäggar väldigt ofta frustar och säger alltid “huhuhu” vet inte vad det kallas ens när de gör så? Haha men när vi leker så huhu-ar han också såå himla mycket, väldigt mycket att säga till om helt enkelt..
När han säger till Zaki åt mig haha
Ja asså Zaki (mammas häst) kan vara en riktigt pain in the as i hagen ibland. Han är rättså dominant, klumpig och går gärna på och över en, oftast behöver man inte ta en fajt men ibland så är han på bushumör och han kan vara omöjlig att rubba. Då är jag alltid tacksam när Kalle går in och säger till honom (Kalle bestämmer av dem) så han lämnar<3 Många hästmänniskor kanske tycker detta är fel då jag ska vara ledare över flocken men mellan mig och Kalle så har vi delat därför tror jag Zaki blir lite osäker för man måste vara ledare över honom, annars kan han bli farlig.
När han plötsligt går upp på något (sten, stubbe) ute i skogen
Nej men detta är så sött! Också när han tror att han går upp på något, typ en sten som inte är högre än några cm från marken och han tror verkligen att han har gått upp på något stooort men det har han inte haha.
När han rullar sig på stallplanen (hatkärlek här också haha)
Ja detta har ju blivit riktigt poppis på senaste tiden. Han gjorde de senast med mig när jag var hemma i helgen<3 Finns en video på min instagram som är sparad under hans story där han rullar sig på stallplanen och det var precis när han hade börjat göra det. Nu gör han det typ hela tiden haha.
När han slänger med huvudet när han springer/vi leker
Kalle har alltid haft ett sånt här “knyck” med huvudet när han springer/leker och det är så himla sött!! Vi har några löshoppningsvideos för längesen som ligger uppe på youtube och där slänger han med huvudet varje gång efter hindret<3
När han ska kolla läget med mig genom att undersöka mitt ansikte/hår med mulen
När jag sätter mig på huk framför honom och typ ska ta upp en borste eller något så brukar han undersöka mig extremt noggrant, lukta genom hela min själ och sen ofta vilar han mulen mot mitt huvud/ansikte, de är så mys<3
När han gör massa olika tricks och verkligen tror (vet..) att han gjort rätt och förtjänar godis
Ett exempel är när jag drar fram träpallen i ridhuset och vi ska ha lite hinderbana. Han kan plötsligt bara gå ifrån mig och springa och gå upp på pallarna, vända på huvudet och kolla på mig och verkligen “Kolla här vad jag kan!!” så skrattar jag och säger duktig kille och då springer han tillbaka till mig och ber om godis, man smälter<3 Notera dock att han aldrig tigger efter godis, han skulle aldrig börja skrapa eller använda sin tricks för att tigga, de skulle jag aldrig belöna. En skillnad på när han gör saker han vill göra för att han vet att han är duktig och det är rätt, vet inte hur man riktigt ska förklara men hoppas ni förstår haha!
Jag har fått en del frågor om Kalle nu när jag flyttat upp till Göteborg på “riktigt” (får man väl säga då jag har mitt egna och vi köpt lägenhet nu) så tänkte att jag tar och berätta allt för er i ett inlägg! Har ett alldeles för långt svar för att svara på det över en kommentar också haha. Bilderna i inlägget togs i januari när vi äntligen hade fått lite snö<3
Ni som följt mig länge och vet min och Kalles historia vet nog att beslut gällande Kalle alltid är de svåraste besluten i hela mitt liv. Jag vill helst att han bara hade kunnat vara med mig i resten av mitt liv, vid min sida enda tills jag är gammal, men det går ju inte. Så att ta detta beslutet att han inte ska följa med mig när jag flyttar från Karlshamn har varit så otroligt jobbigt, svåraste beslutet jag någonsin behövt ta. Vi visste redan när vi köpte honom 2012 att han hade kommit till sitt forever home, både till mig/oss och till det stallet/staden han bor i. Han kommer aldrig säljas, aldrig. Eftersom jag redan visste det så tidigt så började jag också tidigt förbereda mig på att jag en dag kommer behöva lämna honom och eftersom Göteborg har varit en dröm så pass länge så visste jag att det skulle ta några timmar att komma hem till honom. Jag hade aldrig kunnat ha med honom upp hit pga ekonomin, tiden, motivationen, intresset och Kalles mående, han hade aldrig trivts här uppe, ingen storstadskille hehe.
I början så grät jag bara jag var borta en vecka från honom, när vi var på semester i Österrike till exempel haha. Nu är det inte riktigt så längre utan jag har bearbetat och som sagt förberett mig för att flytta ifrån honom. Han är mitt absolut allt och jag är SÅ otroligt rädd om honom, om hans personlighet, om hans hälsa, om hans psyke, allt. Jag saknar honom varje dag och jag ser både bilder och videos av honom varje dag, det gör mig så glad samtidigt som jag saknar honom så mycket ibland så det gör ont. Mamma facetimar honom minst 5 dagar i veckan typ och det är jag så tacksam över, jag får vara med honom varje dag fast på avstånd<3
Vem tar då hand om honom? Det gör min mamma majoriteten av tiden. Har en tjej som rider honom någon dag i veckan men annars tar mamma hand om honom och då rider hon max en dag i veckan, annars går hon ut med honom, longerar eller leker. Har nära kompisar som också kan rida honom ibland och en som verkligen känner honom ska nog också ta honom en gång i veckan. Om han blir riden tre gånger i veckan så är det precis lagom (när jag var/är hemma så rids han max fyra gånger i veckan, så blir inte så stor skillnad). Han fyller 21 år denna våren så han behöver inte samma motion som innan. Även så prioriterar jag mer att man umgås och gör saker med honom som han tycker är roliga än att rida, därför jag också drog ner på ridningen och gjorde mer saker från marken. Han är kort och gott i goda händer hos min mamma då hon känner Kalle och vet hur jag behandlar och tänker kring honom, trots att vi inte har riktigt samma tankesätt när det gäller hästar.
Det är inte jättelätt att hitta någon som passar mina “krav” på människa till honom eller som jag ser att han klickar med. Många som rider vill kanske hitta någon medryttarhäst som de kan rida på banan, dressyr, hoppning, tävla osv. Kalle är inte den hästen. Man kan absolut ge sig ut på långritter barbacka med flera kompisar, det älskar han! (Och det tycker jag är roligast när det kommer till ridning haha) Han älskar att racea och hoppa ute i skogen. Men han kräver ändå en orädd ryttare som förstår honom och lyssnar på honom. Han är världens snällaste och har haft flera yngre som ridit honom och även en handikappad som red honom någon dag i veckan en hel sommar. Men han är så mycket mer än det och har så mycket personlighet (och envishet..) och andra saker att säga till om och det vill jag att han ska få säga. Här har jag skrivit mer om Kalles personlighet och vår relation. Så det är så mycket mer än ridning som gäller om jag ska hitta en medryttare som har honom flera dagar i veckan..
Jag försöker komma hem titt som tätt, precis som innan! Allt beror på vad man har planerat och nu med pandemin är det ju som det är, dock är det lättare nu då vi har distansundervisning. Jag ska troligtvis hem helgen v9 då vi hade lite annat planerat hemma som jag gärna är med på och min lillebror fyller 18 år (och min lugg behöver klippas haha). Längtar så efter att få träffa honom och hoppas han är taggad på att leka och trixa. Det har jag märkt att han verkligen vill visa när jag kommer hem<3
För ett tag sen så kollade jag igenom mina utkast och hittade där massor av gamla bilder som inte visats och som jag helt glömt bort så här har ni några bilder på mig och Kalle från en fotografering tidigt i somras. (Ni har nog sett de andra bilderna som är några av mina absolut favoriter på oss, en av dem ser ni i headern!) Det blev ingen långvarig fotostund inne i trollskogen för myggen åt seriöst upp oss och både jag och Kalle tål inte mygg så vi sprang hem i full fart efter detta :’)
Tusen tack för alla fina ord om den nya designen också<3 Blir så glad!! Det verkar som att allt funkar som det ska men som sagt, om ni ser något konstigt med den så skicka iväg en kommentar om det<3 På schemat idag står det plugg, fix med nya kursen som börjar 18e (anmälning, kolla kurslitteratur osv), melja/ringa mäklare om lägenheter i gbg (!!), kanske bokning av något roligt som jag inte tänker berätta nu hehe och sist men inte minst hitta på något med Kalle<3 Börjat kolla på den nya franska serien Lupin på Netflix också, verkligen tips! Så något avsnitt av den blir det också. Hoppas ni får en bra start på veckan xx
Vi hade helt magiskt ljus!! Men tyvärr, inte för att vara sån, förlåt Isak, så hade jag inte Lisa som fotograf utan min kära lillebror som har noll tålamod när det gäller att fota mig och Kalle</3 Så majoriteten av bilderna blev kaos haha. Men ja jag gillar ändå första riktigt mycket trots att fokusen egentligen ligger lite fel, men den blev så mjuk och mysig!
Nu verkar det som att mina tillägg till bloggen äntligen funkar som dem ska igen så jag kan äntligen uppdatera! Det var som sagt något fel så jag kunde inte skriva i inläggen för “blocken” stötte bara på problem men det verkar vara löst.
Har inte hänt något speciellt sen sist, okej det har varit det gamla vanliga nu i flera år känns det som haha 🙂 Men det pluggas för fullt, är hos Kalle och han njuter av sin adventskalender hehe och har även hoppat in lite på jobbet. Ska jobba en del i jul men de har varit lite kris. Men känner att jag måste fokusera på plugget till 110% nu för att verkligen kunna ta ledigt (från plugget haha) och jobba vid jul. Vi håller just nu på med sista delkursen, ett fördjupningsarbete där vi gör en litteraturstudie i grupp så det är fullt upp.
Nu i helgen ska vi upp till mormor & morfar och hugga gran! Så mys att leta gran men hade varit ännu mysigare om vi hade snö så man inte behövde gå runt i regnet men ja. Vi har ju tyvärr inte haft snö vid jul på flera flera år, kommer inte ihåg senast?! De gör mig riktigt ledsen asså haha 🙁 Annars måste jag väl träffa Lisa då vi inte setts på en hel vecka!!! Vilket är helt sinnes då vi annars typ träffas varje dag? :’) Men hon har fullt upp med jobb och plugg och likaså jag! Hoppas ni haft en bra vecka och får en underbar helg<3 xx
Solen lyser (haha) med sin frånvaro här i Karlshamn just nu så fick bege oss ut och fota några höstbilder utan sol (!!) Brukar alltid vilja ha lite solljus men det ser bättre ut med vädret nästa vecka så ska försöka ut och fota några mer då kanske! Mörkare bilder brukar ju direkt inte vara min starka sida men en mörkare redigerade passade bättre här också tyckte jag! Kalle är ju bra vacker<3 Och bilder har ju solklart bästa Lisa tagit<3
Hej allesammans!! Mina rutiner finns inte när jag är hemma i Khamn asså haha! Gör allt och ingenting känns de som :’) Kommer upp ett inlägg om vad jag haft för mig här hemma, bilder från mobilen osv så snabbt som möjligt! Så ni får en liten catch up<3 Just nu har jag haft lite höstlov, efter hemtentan som lämnades in i tisdags! Nästa kurs drar igång på tisdag så då är det tillbaka till plugget. Det är lite oklart om jag åker upp till Gbg på tors eller fre, eller om jag stannar här över helgen också. Restriktionerna som Stockholm, Västra Götaland och Skåne har fått är ju mindre roliga och vi vet inte om det blir flera.. så ja vi avvaktar med det! Hoppas ni har haft en bra helg xx
Bland det bästa med hela sommaren hands down<3 Och som han njuter av att bada!! Speciellt när det verkligen är döövarmt som de var förra veckan. Var och badade en dag med Lisa på Zaki och Kalle stod bara i vattnet och sov haha. Isak knäppte dessa bilderna på mitt och Kalles första dopp i år för några veckor sen.
Idag har jag tagit helg och de känns helt uuunderbart med tre dagars ledighet! Imon blir det en fullspäckad dag med massa mys, shopping, god mat, stranden, fotande m.m! På lördag blir de lite utgång och på söndag troligtvis ridtur och bakishäng. Verkar bli en perfekt helg!
Idag är det också en vecka till man får reda på högskolan och asså herreguuud får så ont i magen när jag tänker på det så vill typ spy</333 Vill så gärna komma in, ni fattar inte haha! Men försöker inte att tänka på det så mycket, blir bara så nervös hehe.
Efter jobbet idag var jag och Lisa inne i stan och åt lite gott och shoppade, blev två plagg och en hair clip för mig faktiskt. Ska nog ha det ena imorgon så ni får se bild på det sen! Sen tog vi en mysig kvällsritt med hästarna. Nu ska jag ta de lugnt resten av kvällen och njuuuta av att kunna sova ut imorgon haha! Hoppas ni haft en bra torsdag xx
Ja bilderna ovanför kanske ser lättsamma och härliga ut med kan säga att de var lite jobbiga och ta haha. Ni kanske ser detta gräset och att han ibland har massvis i munnen..<333 Han är omöjlig att hålla på platser med massor av gräs nu precis innan han släpps på bete haha. De har börjat få gå i sin ”pre-gräshage” nu för att vänjas och släpps nästa fredag helt på bete i sin riktiga sommarhage. Då är han mycket enklare för då får han äta gräs hela dagarna haha! Sen hade vi med en liten bit av mammas renpläd (som hon har under Zakis sadel för han får knutor annars) och den tycker Kalle kan vara superläskig för den luktar så konstigt. Så upp med den för att få honom att posa haha. Sen kom det tutande lastbilar och tre hästar gåendes så den behövdes knappt för de blev sån panik där ett tag hahah! Men han gör inget annat än att stirra upp sig lite och flyttar sig några snabba kliv men givetvis ska han ju försöka ta några tuggor ändå mitt i allt 😉 Livet är inte lätt ibland asså om man heter Kalle!! Och herregud glömde nästan, finaste Lisa, aka min personliga fotograf, har fotat bilderna på oss, bästa<3
Nu har jag precis ätit en riktig lyxmiddag som jag slängde ihop. Får ni se sen i slutet av veckan! Hint, bland det bästa jag vet hehe. Kom hem från träningen för ett tag sen också, intervallpass idag och det var riktigt gott fast de var såå varmt. Kör ju som sagt uteträning på Gymmix, de är så härligt att vara ute. Sprang upp och kollade ljuset i vår skog direkt när jag kom hem för jag och Lisa ska troligtvis fota lite imon! Så var tvungen att se hur solen och ljuset låg inne i skogen. Så taggad på denna idén! Har också börjat göra lite moodboards till mina fotograferingar och tänkte att jag kunde visa er dem sen hur mina resultat blir.
Så imon är det jobb, en snabb ridtur på Kalle sen hem och fixa sig för fotograferingen, så taggad! Hoppas ni har haft en bra onsdag xx
Några bortglömda och enkla bilder på min fina. Ibland publiceras det massa annat och Kalle kommer lite på undantag och deet har jag hört från honom att han inte tycker är riktigt okej, Mister “Allt-ska-handla-om-mig”<3
Hej fina ni!! Ingen uppdatering igår då det var fullt upp. Jag och Lisa åkte till C4 i Kristianstad för att shoppa lite. De flesta butiker hade öppnat sina provrum och de var vi så glada för. Blev hehe ja en rättså stor del shopping<333 De kommer givetvis upp här på bloggen!! Är så himla nöjd med allt och man ser verkligen både min kulör och stil genom det haha!! Men nu blir det att chilla på klädfronten, har köpt de mesta som var på min ”måste” lista plus massa annat.
På kvällen sen åt jag gott hos Lisa och träffade sen två små minigrisar hos min kompis Claras killes föräldrar! Alltså sååå himla söta och de kunde agility och var typ som hundar ju haha! Kommer upp bilder på dem i ”Veckan i bilder” inlägget! Sen blev det bara en lugn kväll här hemma.
Idag har jag inget direkt planerat. Vi ska äta vedugnsbakad pizza som vi gjort de senaste söndagarna. Min pappas kompis ska som sagt troligtvis ska öppna något i sommar och håller på att prova olika pizzor och bjuder då in kompisar för att komma och beställa och smaka. Vet inte om de blir ridtur på Kalle eller något lek i ridhuset, beror på vädret! Tyvärr varit regn denna helg men varit supermys ändå. Jag hoppas ni har haft en superbra helg xx
Eftersom jag och Kalle firade 8 år för någon vecka sen tänkte jag lägga upp ett litet inlägg om vår historia och utveckling. 8 år är ändå en lång tid och vi har hunnit med ett och annat! Och sen även vår utveckling, Kalle var absolut inte den hästen som han är idag när han kom till mig. Förbered er på ett lååångt inlägg haha!
Ovanför ser ni de första bilderna någonsin på mig och Kalle med kameran. Första bilden tagen bara på honom, på oss två, när jag sitter på honom och lite finare när vi är ute på en äng hehe. Asså han ser ju såå otroligt ung ut typ haha! Inte ett enda vitt hårstrå, nu början han få massa, min gamling<3 Att se honom få så mycket vita hårstrån nu är faktiskt lite läskigt.. det blir ju en påminnelse att han börjar bli gammal. Dock så märks det verkligen inte så det är ju skönt haha!
Första gången jag satt på honom utan utrustning och jag kommer verkligen ihåg vilken frihetskänsla det var!! Vi skrittade bara runt lite och blev så förvånad att han ändå förstod mig så bra haha. Andra är första gången vi badade riktigt med bikini och allt, vattenhäst sen day one!
De två sista bilderna är faktiskt seriöst once in a lifetime photoshoot, det ljuset skojar man INTE med. Det är fina Lisa som tagit bilderna (hon fotar de flesta nu också haha). Det som är så tråkigt med de bilderna är att jag använder träns och bett, vilket jag inte står för längre då vi är 100% bettlösa. Därför används dem typ aldrig. Också, vad är det för tröja jag har :’) Men ber till gudarna att vi kan få sånt ljus igen just en dag vi fotar där haha!
Sen har vi då såklart några failbilder och den första är seriöst den bästa ever, den är typ hemsk haha! Tredje bilden är första gången han galopperar vid min sida och jag var SÅÅ himla glad ni fattar inte!! Och idag har jag honom löst, säger galopp och han fattar från skritt och galopperar runt mig/med mig och det är en “lek”. Att kolla tillbaka såhär och se vad vi åstadkommit är ju underbart<3 Sista bilden är vår första 90cm! Vi hoppade som högst 1m och bana på 80/90cm (?) tror jag innan vi blev för lata och nu bara hoppar i skogen typ haha! Tror vi hoppar enstaka 80 ute i dagsläget.
Alla dessa bilder ovanför är från 2012, året jag fick Kalle den 24 april. När han kom till mig var han väldigt instängd. Han sa och gjorde inte så mycket. Han stod hos sin uppfödare innan vi köpte honom och hade bara varit uthyrd på några olika ställen men mest hemma och gått turridning. Man märkte att ingen riktigt hade gett honom uppmärksamhet. Han hade stått ett år innan vi köpte honom, kanske gått någon turridning då och då, men inget mer. Han förstod inte riktigt vad han gjorde här i världen för han bara varit en i flocken, han trodde inte han var någon speciell häst, bara en i mängden.
Det gör ont i mig att han i hela 12 år inte fått den kärlek och uppmärksamhet som han förtjänat. Fått åka till olika hem pga uthyrd. Sen komma hem till uppfödaren igen där det säkert va som hos många uppfödare, de har inte tid för alla hästar och vissa får mer och vissa mindre. Kalle är en häst som viker sig lätt, för att han är SÅ snäll och väluppfostrad. Skrivit om detta i ett annat inlägg HÄR så tänker inte gå in på det för mycket. Men om man låter honom visa sig och vara sig själv så är han väldigt envis och säger mer än gärna vad han tycker och tänker, precis som jag vill att han ska göra.
Under 2013 som bilderna ovanför är ifrån så red vi för första gången i halsring, red fortfarande med bett i början av året men började mer och mer åt det bettlösa, hackamore och repgrimma osv. Vi hoppade en del och hans teknik är ju fireeee haha. Han löshoppade också och tror det var under 2013 eller 2014 som han hoppade 1.15cm, vilket är de högsta han hoppat hihi.
Den 8 november 2013 slutade vi med bett helt! En rättså stor milstolpe i vår relation tycker jag. Hade då haft honom i 1 1/2 år så det gick ändå rättså snabbt att ställa om från “vanlig” engelsk ridning till att gå fullt bettlöst och bara rida i skogen och göra allt de roliga vi håller på med. Kalle började också hitta sig själv mer och mer. Blev mer uttrycksfull och nyfiken, han växte verkligen!! Mitt tankesätt ändrades mer och mer. Jag var intresserad av NH innan jag fick Kalle men genom att få honom och se honom för den han är så ändrades sättet hur jag tänkte helt. Jag vill inte vara ledaren över min häst. Jag vill stå jämte honom och ha en relation och ta besluten tillsammans. Men ibland måste jag ta dem och ibland låter jag Kalle ta dem. Men viktigt är att jag alltid inkluderar honom i mina val. Alltid se hur han reagerar, vad han tycker och lyssnar på honom. Det fick honom att växa, för att jag lät honom visa sig själv och uttrycka sig.
2014 kom och vi blev också sämre på att fotografera oss själva haha! Men det är väl så, i början så fotar man seriöst varenda tillfälle men nu idag så när vi väl fotar så är det “riktigt” alltså mer tänk bakom och lite mer speciella bilder än i paddocken liksom haha! Jag gick ofta löst med Kalle i skogen och han följde med mig, varvat med att äta lite här och där 🙂 Gör inte det så mycket i dagsläget då mat för honom betyder mer än mig, tyvärr</3
2015 fotade vi ändå rättså mycket igen och har fortfarande några av mina absoluta favoritbilder på oss därifrån. T.ex den på oss i vattnet och när han pussar mig i solnedgången<3 Den första svartvita porträttbilden på honom ÄLSKAR jag. Så kraftfull! Men nog om fotograferingen hehe. Vi red i halsring och levde loppan! 2015 var ett av dem åren vi verkligen red mycket i halsring ute i skogen och han skötte sig så bra, var så stolt hehe<3
2016 rättså likt 2015. Lyckades dock äntligen lära honom stegra!! Av en slump typ haha! Nej men när vi sprang runt och lekte och när jag gjorde snabba svängar så “hoppade” han uppe lite i luften och vände samtidigt och då var det bara att förstärka det beteendet och sen kunde han stegra på cirka 3 dagar haha! Han är veeerkligen ingen häst som stegrar, inte sett han stegra självmant någon gång liksom så visste inte hur jag skulle lära det men vi löste det! Dock kan stegra vara ett riskabelt trix för vissa så ni måste känna er häst riktigt och veta vad ni gör. Kalle har aldrig använt det emot mig och om han skulle göra de när han ej får, misstolka mig, så säger jag bara nej till honom. Krävs rättså mycket “styrka” från mig för att han ska stegra högt och kraftfullt alltså är det inte lätt att “råka” få honom att stegra, om ni förstår vad jag menar haha!
2017 var det året jag var minst aktiv på bloggen då det var mitt studentår och såå mycket som hände i livet, så fotade inte Kalle så mycket. Även så var detta året jag tappade väldigt mycket motivation och intresse för hästarna. Dels var det för att alla mina tjejkompisar i stallet sålde sina hästar så hade inga att rida ut med och det var ju en stor del av mitt och Kalles liv. Vi red nästan alltid ut på långritter och han är ju lite känslig med att vara själv så vi red långritter med tjejerna flera gånger i veckan. Sen var det mycket med studenten och så. Jag mådde väldigt dåligt för att jag inte var i stallet så ofta som jag borde och det märktes otroligt mycket på Kalle då han var väldigt trotsig och rent ut sagt galen på hösten/vintern för han inte var nöjd med hur lite jag var hos honom, vilket jag förstår och tar på mig heeelt.
Vi hoppar till 2019 här direkt med bilderna då jag bara fotade några enstaka på Kalle 2018. 2018 var jag nog ännu mindre hos Kalle än 2017 och jag skäms när jag tänker tillbaka på det. Jag mådde dock inte bra mestadels av 2018 pga mitt ex (gjorde slut januari 2019 sen) så det var bara kaos helt enkelt. Men!! 2019 det var året då vi äntligen kom tillbaka, vi hittade varandra igen och min älskade Kalle blev äntligen sig själv igen. Min motivation kom tillbaka mer och mer, trots att jag inte har samma intresse för hästar som innan. Jag vill göra så mycket annat och att ha häst är ju ett heltidsjobb. Jag var iallafall så glad för att vi hamnade på rätt bana igen och vi blev ekipaget Ida och Kalle igen, som på den gamla tiden<3
Och nu är det då 2020 och vi är starkare än någonsin. Vi har såklart våra diskussioner och håller inte alltid med om allt haha<3 Men han är sig själv, inte galen på hösten/vintern längre och nöjd med livet. Jag förstår inte hur jag kunde behandla honom så, inte ge honom den uppmärksamhet han förtjänar. Den han inte hade fått i 12 år innan jag köpte honom, alltså kanske han fick lite flashbacks till det och därför var han så trotsig mot mig, han visade att det inte var okej, han sa emot, precis som jag vill att han ska göra! Han är ju verkligen den som betyder mest för mig och han kommer aldrig komma i andra hand igen, aldrig!
Jag ska ju dock då som sagt flytta(när jag kommer in och om man kan pga corona osv)och han ska inte följa med mig. Dels för att jag inte kommer ha varken tid eller råd. Min intresse är inte lika stort och det är bara elakt mot Kalle. Han är 20 år och ska bo kvar här nere tills han somnar in, han är verkligen ingen storstadshäst som hade inte trivts i Göteborg haha! Men mamma kommer då ta hand om honom och jag ska hitta en som kommer rida honom några dagar i veckan. De kommer bli ooootroligt svårt, gråter bara jag tänker på att lämna honom men jag vet att jag måste göra det för jag kan inte sitta fast här i Karlshamn, jag blir galen här hehe. Men att hitta någon som duger till att rida honom och ändå ha lite samma tankesätt som mig kommer vara som att leta efter en nål i en höstack så wish me luck<3 Jag vill inte komma hem till att Kalle är annorlunda, att någon har tryckt ner honom. Jag ska komma hem till att han är sig själv, min Kalle. Det kan jag vara rädd för, att han är annorlunda när jag kommer hem och hälsar på. Men de kommer lösa sig, det vet jag, är tacksam för att jag har mamma som kommer ha honom för hon vet ju hur han fungerar och hur jag tänker.
Han kommer föralltid vara min one and only. Min Kalle<3
URSÄKTA MIG MEN ANDRA BILDEN?! Får man lov att vara så söt?! Jag tror inte de asså herreguuuud!!
Idag har jag haft min Kalle i hela 8 år!! Sinnesjukt hur snabbt tiden går. Allt vi har gått igenom och hur vi ändå utvecklats. Tänkte jag skulle lägga upp ett liten timeline på mig och Kalle hehe. Hur vi red i början, när de förändrades och varför vi började tänka annorlunda. Många kanske inte vet hur det såg ut i början haha. Men jag älskar honom mer för varje dag, om det ens är möjligt?! Han betyder verkligen allt för mig och får mig alltid att le, hur jobbigt jag än har det<3 Tackar honom oändligt för att han finns i mitt liv, min Kalle❤️
Fredag idag och helg!! Så nu ska jag bara njuta så får ni se sen vad jag hittat på haha. Ha en superbra helg finaste ni xx
