Min ponny är väldigt olydig

Kom och tänka på detta häromdagen, eller ja tänker på det rätt så ofta kanske heheh. Men Kalle, min ponny, han är nog ganska olydig, egentligen. För kan tänka mig att många där ute som läser mina texter och ser mina bilder på mig och Kalle, när jag rider ute i skogen i halsring, när vi springer löst på stallplanen, när han står löst i stallgången, att han gör trix osvosv, ni tror säkert att han är väldigt lydig va? Världens snällaste som aldrig gör något dumt (okej, han är världens snällaste hahah), men att han alltid lyder och aldrig gör något ”dumt”.
Men om sanning ska fram så är Kalle lite ”olydig”. Om ni skulle sett oss en dag i stallet, han går inte alltid efter mig, han vill inte alltid stå still i stallgången osv. Men enligt som jag beskriver oss och bilderna som jag visar så verkar det som att han lyder minsta vink va? Jag vill inte att han ska göra det, absolut inte. Hur roligt är det att ha en häst som aldrig kommer med egna åsikter? Som aldrig säger emot och alltid gör som ni säger och alltid lyder? Jag skulle personligen tycka det var skittråkigt, tänk om Kalle alltid skulle gjort allt jag bad honom om. För det första skulle vi inte ha något att jobba på, för det andra, stackarn?!
Kalle har nu lärt sig att han FÅR säga vad han tycker och tänker. Han får visa det, han får göra som han vill. Han är en väääldigt envis ponny som vet att han får visa vad han tycker om olika situationer, och jag är såå himla glad att han gör det, jag vill att han ska göra det. Jag vill att han ska vara olydig (låter konstigt va? haha), för på det sättet visar han sin personlighet och vi får uppleva väldigt många olika saker. Och jag tycker inte det han gör är olydighet, utan uttrycker sina åsikter, men många (många, inte alla) hästmänniskor skulle nog tycka att de var olydigt och liksom ”Men säg till honom riktigt!!” osvosv.
 
Kan ta ett exempel. Vi var inne i ridhuset en kväll och hade precis ridit lite smått och jag hoppade av och tänkte att vi kunde skritta av lite när han gick med mig, istället för att jag satt på honom. Så gick och hämtade grepen för skulle mocka oxå samtidigt och han följde med, gick sen och mockade och han följde med (fast han inte tyckte de var så roligt hehe). Gick och lämnade grepen och tänkte nej vi måste gå något varv till. Så bad honom att följa med mig, och han bara ”njaaa, jag vill inte gå ett varv till” (omotiverad och ”lat” häst med många åsikter japp), så jag ”bad” honom, snälla följ med mig, bara ett varv. Och då gick han till läktarn och stod där lite sen tog han upp ett spö med munnen som låg där och gick mot mig, tappade dock de på marken men tog upp det igen och då lockade jag på honom och ”Men åhh så duktig du är!!”, skrattade och allt och då kom han till mig med spöt i munnen och gav det till mig och då snällt följde han med mig sen.
Ja där var han ju egentligen ”olydig” för han följde ju inte med mig först, men sen eftersom han har väldigt många åsikter och får göra som han vill i många fall så gick han och hämtade ett spö och det reagerade jag positivt på och berömde och då följde han sen med, för han blev glad att jag blev glad på honom. Förstår ni hur jag menar? Lite komplicerat ja haha 😉
 
 
Detta är varför jag är väldigt noggrann med vilka som sköter om Kalle när jag t.ex är borta och reser eller något sånt. Har ingen i nuläget som kan rida honom, har inte hittat någon som jag litar på när de gäller det. (behöver dock inte det just nu, dock vill jag ju gärna resa mer och mer..) För om en random hästmänniska skulle komma och ta hand om Kalle skulle nog de tycka han var olydig i vissa saker, beroende på vad det är såklart och hur han mår denna dag, och hur kan känner denna person. Och med olydig menar jag inte att han sparkas, bits eller något sånt, han är världens snällaste och skulla aldrig vilja göra någon illa. Men olydig, t.ex att han inte följer med mig när vi går på stallplanen eller i ridhuset, många ser nog det som olydig, jag ser det som att han inte vill eller känner inte för det idag. För om han vill, då följer han med mig, om han inte vill, nej de gör han inte det, och det är fine för mig. Och då börjar jag övertala honom att följa med mig (frågar oxå varför inte följa med mig), han frågar ofta ”Vad får jag utav dethär?” Och då ska jag kunna ge ett bra svar, eller ja ett svar som kanske får honom att ändra sig, kan vara att jag t.ex har morötter hahah, ibland vill han komma då men ibland räcker det ändå inte (fast han är största matvraket!!). Och då bara nahe, nej men då gör vi något annat! 
 
Kalle och jag har som sagt ett förhållade där vi bestämmer båda två. Jag vill att han ska säga vad han tycker och tänker och visa det, precis som vi människor gör, dock så säger vissa människor sina åsikter väldigt gärna (typ jag hahah) och vissa säger de inte alls, samma sak med hästar, vissa hästar visar de tydlig (typ Kalle heheh) men vissa gör inte det, för de kanske är lite blyga, eller för att de inte får visa dem. Vissa människor säger sina åsikter alldeles försnabbt (jag här med hehe), innan de ens har testat eller vet någonting om saken, samma kan vara för hästar. Kalle kan vara sån ibland, ta en försnabb åsikt, ”Nej men detta kommer ju inte bli kul!!”, sen övertalar jag honom att testa och försöka, ”Jo men oj, detta var ju helt okej och ganska roligt ändå”.
 
 
Ganska flummig text kanske som tar upp väldigt många saker. Men avslutar detta med att tänk på vad era hästar säger och vad de vill. Studera dem, vad tycker de om situationen? Fråga dem, vad vill dem egentligen? Mer och mer kommer era hästar att förstå att de får uttrycka sina åsikter (väldigt många hästar får inte det tyvärr..) och då kommer ni få ett starkare band, det kan jag lova! För detta kallas respekt, att man respekterar varandras åsikter. Men med detta säger jag inte att hästen alltid får göra som den vill hehe. Jag och Kalle turas om, och mer och mer tycker jag om hans val och mer och mer tycker han om mina val. T.ex om vi är ute och går och jag väljer att vi ska gå lite längre, när vi vänder dit så kanske Kalle går lite långsamare och bara ”Neej men jag ville ju så gärna hem” Men jag säger nej, nu tar jag detta valet, vi måste röra på oss (Kalle blir ju lätt tjock, den typen you know hahah) och sen när vi går där så märker jag mer och mer att Kalle blir nöjdare och gladare, ”Men de var ju rätt så härligt och roligt att ta en lite längre runda”, märker det mer och mer nu när vi är ute och rider. När vi vänder och rider längre så reagerar han inte så mycket längre, utan tycker de är mycket roligare. (Måste inflika att han oxå brukar få bestämma var vi ska rida ibland, vända hemåt eller fortsätta eller annat håll osvosv). När vi är ute och rider med halsring i skogen (gjorde vi idag, han vär såååå himla duktig och nöjd hihi) då blir han så mycket gladare och bekvämare (än med huvudlag t.ex). Och om vi kanske ska galoppera på ett ställe då smackar jag lite lätt, vill han så kommer han fram i galopp, vill han inte, nej då reagerar han inte på det och då behöver vi inte galoppera. Och på vissa ställen då bestämmer jag att vi ska galoppera och då smackar jag lite mer och kanske klämmer lite med benen om de behövs och då galopperar vi. Som sagt, ge och ta!!! Respekt!!
 
 
Herregud, långt inlägg hahah. Ja om ni nu har läst detta, tusen tack! Och grattis, ni förtjänar en medalj 😉 Nej men de blir rätt så mycket när de kommer till åsikter, speciellt inom hästvärlden heheh. Men vill suuuupergärna höra era åsikter om detta ämnet! Så kommentera jättegärna! Och dömer ingen, alla får tycka som man vill, absolut! Detta är vad jag tycker och tänker om detta ämnet. Säg gärna till om ni vill ha mer åsiktsinlägg oxå, och gärna inom vad! xx
 
 

70 reaktioner till “Min ponny är väldigt olydig”

  1. håller med dig om att de måste få visa sin personlighet till saker och ting, de har ju också en åsikt och den måste dem få visa ibland 🙂
    sv: ja men precis, tycker det är viktigt 😀

  2. Väldigt vackra bilder! Älskar den på er i sjön 🙂 Han är en bestämd häst, din Kalle 🙂
    Svar: Haha, ja jag älskar den bilden på vovvarna!

  3. Så otroligt vackra bilder allihopa och jag kan tycka det är charmigt när ens häst visar en tydlig personlighet! Det är liksom han hihi! Även om det såklart kan vara jobbigt om han är för olydig emellanåt :)<3

  4. Är precis likadan med Amigo, enda gångerna jag säger till ordentligt är när det blir "farligt" eller om han själv inte kommer med förslag ifrån ett samarbetsvilligt perspektiv, annars ger jag bara förslag. Rider vi ut och han vill galoppera istället för att trava: fine. Rider vi på banan och han vill hoppa: fine. Vissa pass jag har så sitter jag bara där och ger små förslag sen får han sköta resten själv för att jobba på självförtroedet! u go !

  5. Jag håller med dig. Man vill ju att hästen ska våga visa sin personlighet och många ponnier är ju just busiga och lite olydiga. Så länge det inte blir en farlig situation så tycker jag att det är lite charmigt. Det gäller att ge och ta i förhållandet med djur också:)

  6. Så fin och välskriven text! 😀 <3
    SV: Jaa GoT är såå bra!! Dock har jag fått mitt hjärta krossat vid olika karaktärers död flera gånger 😉

  7. Vilka underbart härliga bilder. Ni värkar ha det jättefint ihop. Det är verkligen något speciellt med hästar. Dom är så mysiga! 🙂

  8. Jag tycker att det låter som om ni har en väldigt fin relation! 🙂 Jag tycker också att det är bra att hästen faktiskt vågar säga ifrån att den har ingen lust just idag, och att man då kan acceptera det och inte tvinga hästen till det bara för att man själv har planerat det idag.
    sv: Haha jag veeet! Jag märker också direkt när någon annan har mockat och jag tycker att det oftast blir tungmockat dagen efter för att är bara helt rörigt haha! xD Det värsta som fanns förut var när man kom till stallet och någon i stallet hade varit "snäll" och mockat åt en när man kom.. man ba "noooo!!" HAHA!

  9. Åh, alla dessa otroligt fina bilder på er gör mig så glad ♥ Sen blir jag så himla glad av att läsa om ditt hästtänk. Fler borde vara som dig ♥

  10. Åhh håller verkligen med dig och den här texten får mig verkligen att vilja fortsätta med hästar. Även fast det känns som att alla försvinner ifrån mig och att jag nu inte har någon då min fick somna in.
    Blir alltid så glad när jag läser din blogg & inspererad, sen har du suuuuper fina bilder och jag älskar din relation med Kalle. Haha, förresten så var det super sött att han tog upp spöt i ridhuset och kom till dig 😉 ❤

  11. Älskar dina bilder! 😀
    Men jag kör samma tänk vad det gäller min pålle, hon är ett nordsvenskt sto med väldigt mycket åsikter, 3(snart 4) år dessutom, så varje dag blir rätt intressant med henne minst sagt. Har också det problemet med att låta någon annan ryttare ha hand om henne, säger jag höger tänker hon 70% av gångerna vänster, blir väldigt svårt att hitta en annan ryttare som accepterar det tyvärr.

    1. Åh tack fina du ♥♥Så härligt!! Åh nordsvenskar är såå fina :’)) Ja men ellerhur!! Håller med dig, väldigt svårt att hitta en som accepterar att hästen oxå bestämmer, inte bara ryttarn. För de är ju oftast de snacket "Du måste visa hästen att du är ledarn!" "Du måste säga till hen riktigt nu för nu gjorde hen fel!" "Visa att det är du som bestämmer!", aeeee, tycker de är bara bullshit, hästen är minst lika stor del i valen som vi har tycker jag! Vilken kompis är man om man bestämmer över hen hela tiden liksom? Men härligt att du håller med! 😀

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.